AI – några historiska ögonblick
Följande översikt illustrerar några av de viktigare händelserna i utvecklingen av artificiell intelligens.
1943 – Walter Pitts och Wallen McCulloch visar att artificiella neuroner klarar av enkla logiska funktioner.
1950 – Alan Turing publicerar idéer kring tänkande maskiner, som även kommer att utgöra grunden för Turingtestet.
1951 – Marvin Minsky och Dean Edmonds bygger den första maskinen som utgör ett neuralt nät – SNARC.
1955 – Allen Newell och Herbert A. Simon skapar Logic Theorist som klarar av att lägga fram bevis för matematiska teorem.
1956 – AI föds som akademisk disciplin vid en konferens i Dartmouth. Fokus ligger på maskiner som kan härma mänskliga beteenden och kan fungera autonomt i föränderliga miljöer.
1958 – John McCarthy skapar programmeringsspråket Lisp för AI.
1958 – Frank Rosenblatt presenterar Perceptron, det första konstgjorda neurala nätverket (ett lager).
1959 – General Problem Solver (GPS) skapas av Newell och Simon.
1964-1966 – ELIZA, en tidig chatbot med språkteknologi (natural language processing), konstrueras av Joseph Weizenbaum.
1965 – 1969 – Dendral, en föregångare inom expertsystem utvecklas i Lisp av Edward Feigenbaum, Bruce G. Buchanan, Joshua Lederberg och Carl Djerassi med flera.
1968-1970 – Terry Winograd utvecklar SHRDLU i Lisp. Programmet kan föra konversationer och interagera med objekt i en enkel virtuell miljö (blocks world).
1969 – Marvin Minsky och Seymore Paperts bok Perceptrons fryser oavsiktligt intresset för neurala nät.
1972 – Utvecklingen av MYCIN påbörjas av Edward H. Shortliffe, Bruce G. Buchanan med flera. Programmet blir startpunkten för användningen av expertsystem.
1974-1980 – Den första AI-vintern där förhoppningar finansiering ligger i dvala.
1979 – Kunihiko Fukushima publicerar Neocognitron, ursprunget till faltningsnätverk (convolutional neural networks).
1980 – AI börjar få sitt första kommersiella genombrott inom marknaden för expertsystem.
1982-1986 – John Hopfield bidrar till att återuppväcka idén om neurala nät. Geoffrey Hinton, David Rumelhart med flera populariserar bakåtpropagering (back propagation).
1987-1993 – Den andra AI-vintern.
1997 – Deep Blue besegrar dåvarande världsmästaren i schack Garry Kasparov.
1997 – Sepp Hochreiter och Jürgen Schmidhuber publicerar långa korttidsminnet (LSTM), ett neuralt nät som kommer att användas framgångsrikt för bland annat tal- och skriftigenkänning.
1998 – Yann LeCun publicerar LeNet som ett av de första kommersiellt gångbara faltningsnätverken (CNN) för datorseende (computer vision).
2011 – Watson sopar mattan med stormästarna i Jeopardy.
2012 – AlexNet överträffar alla konkurrenter i ImageNets klassificeringstävling genom att använda faltningsnätverk (CNN). Den här händelsen ses ofta som starten för den nya våg av AI som vi befinner oss i idag.
2016 – AlphaGo vinner över mästaren Lee Se-dol i Go, ett spel långt mer komplicerat än schack.
2019 – Ett lag AI-spelare (OpenAI Five) slår världsmästarna (OG) i Dota 2. Laget består av fem fristående men samarbetande neurala nät (LSTM).
